Gästplats: Vilka berättelser berättar Europa?

Av Ana Vasconcelos Martins och Sophie L.
Vériter Research Assistants, Europe’s Stories, Dahrendorf-programmet, European Studies Centre, Oxfords universitet

Berättelser, som är svårbegripliga som om de vore, är starka historiska krafter som formar evenemang lika mycket som händelserna formar dem. I en tid då Europa står inför många utmaningar – ekonomiska, sociala, miljömässiga, politiska, till och med existentiella och grundläggande – de berättelser som Europa berättar nu kommer att avgöra vad det kommer att bli om tio år och därefter. Det är därför viktigt att förstå de viktigaste budskap som banar väg för Europas framtid.

Vid konferensen om 10-årsjubileet i maj 2019 lanserade Dahrendorf-programmet för studien om frihet officiellt projektet Europe ’Stories, som finansieras av stiftelsen Mercator, ZEIT-stiftelsen och Friedrich Naumann-stiftelsen. Projektet syftar till att fånga de berättelser som Europa gör och bör berätta, liksom vad européerna vill att EU ska göra framöver.

Som professor Timothy Garton Ash, direktör för Europas berättelser, konstaterade vid den tidpunkten finns det potentiellt lika många europeiska berättelser som det finns européer. Oavsett hur många unika ögonblick som formar varje individs berättelse finns det dock tidigare ögonblick, aktuella farhågor och förhoppningar om Europas framtid som sträcker sig över européernas erfarenheter från hela kontinenten.

Forskningsevenemang

Vårt team bestående av över 20 forskare från hela Europa har satt upp de avgörande ögonblick och mål som utgör Europas berättelser genom att kombinera följande forskningsmetoder:

Kvalitativa intervjuer med och egenintervjuer med människor från olika generationer, platser och sociala bakgrunder samt experter från olika ämnesområden.
Yttrande om EU:s politiska preferenser i partnerskap med Bertelsmann-stiftelsens eupinion-projekt.
Sekundär forskning: uppgifter som samlats in från andra normativa, beskrivande och analytiska projekt samt interaktiva initiativ såsom webbplatser, poddsändningar och rörelser som rör temaområdena för Europas berättelser.

Sedan 10-årsjubileumskonferensen i Dahrendorf, då projektets forskningsfokus diskuterades bland specialister från så olika områden som politik och teater, har vårt team också anordnat en konferens med ”personer efter 89” (de som föddes ungefär mellan 1980 och 2000) i samarbete med Mercatorstiftelsen i Berlin, där vi genomförde diskussioner om centrala frågor om Europas berättelser. Vi genomförde också två workshoppar med gymnasieelever i Tyskland, där generationsattityder till Europas framtid diskuterades. Dessa evenemang gav insikter och återkoppling som visade sig vara avgörande för utformningen av vår pågående forskning.

De viktigaste preliminära resultaten

Våra intervjuade svarar på sex frågor om de ögonblick som de anser vara viktigast i sina erfarenheter av Europa. På grundval av de första 117 av dessa pågående intervjuer, som alla kan ses på webbplatsen Europe Stories, tenderar personliga upplevelser som att studera och resa utomlands att vara mer formativa än särskilda historiska händelser. På motsvarande sätt leder den fria rörligheten som det allra viktigaste som majoriteten av de intervjuade säger att Europa har gjort för dem personligen. De flesta intervjuade, i Storbritannien och i andra europeiska länder, anser att brexit är det värsta ögonblicket i Europas senaste historia. Många, särskilt östeuropéer, kallar den östra utvidgningen 2004 som sitt bästa europeiska ögonblick.

Att ta itu med klimatförändringarna är det populäraste svaret på intervjuernas sista fråga om det som våra svarande skulle vilja att EU hade uppnått senast 2030. Denna slutsats låg delvis till grund för de frågor som vi ställde till européerna i vår första särskilt beställda opinionsundersökning om EU:s politiska preferenser. Utöver klimatförändringspolitiken bad vi också om människors åsikter om sysselsättning och social trygghet. Av den undersökningen bland fler än 12,000 svarande mellan 16 och 69 år i samtliga 27 EU-medlemsstater och Förenade kungariket var två av våra mest anmärkningsvärda resultat som vi rapporterade: a) ”71 % av européerna är för en universell grundinkomst”. och b) ”53 % av de unga européerna anser att auktoritära regimer är bättre rustade att hantera klimatkrisen”. Denna enkät genomfördes av vår partner mellan den 5 och 25 mars 2020, vilket sannolikt återspeglar pandemins inverkan på våra uppgiftslämnares farhågor.