Europa och trettioårskriget
27 april 2024–12 januari 2025
Fri inresa. Ingen förhandsbokning krävs för personer eller grupper under 10 personer.
Guidade turer
Guidade turer från Bellum et Artes-utställningen finns tillgängliga för en allmän publik på engelska, franska, nederländska och tyska. Turerna är inriktade på att bedöma trettioårskriget genom ett lyktglas av olika typer av konst, med hjälp av en metod för ”aktivt deltagande” som bygger på synbara hotande rutter.
- Längd: 60 minuter att
- Gruppstorlek: 10–15 invånare
- Bokningstid: en månad i förväg
Överblick
Internationella utställningscentrum om konstens roll under trettioårskriget (1618–1648). Utställningen heter Bellum et Artes (krig och konst) och avslöjar det komplexa samspelet mellan konflikter och konstnärliga uttryck.
Bellum et Artes utforskar en tidig storskalig konflikt i Europa genom de stridande partiernas strategiska anställning av konst som ett militärt propagandaverktyg och för att stärka deras makt. Den visar vidare effekterna av konstverk som ”fredsambassadörer”. Konstnärers migration och förflyttning av konstnärliga skatter under denna period är ämnen som kan analyseras genom interaktiva mediestationer. Bellum et Artes deltar dessutom i kampen för fred, belyser politiska system och uppkomsten av rättsliga och politiska principer som fortfarande är relevanta i dag.
Utställningen pågår fram till början av 2025 och åtföljs av evenemang på temat ”krig och konst” – t.ex. guidade turer och filmvisningar – som berikar besökarnas förståelse för det första alleuropeiska kriget och betydelsen av detta ämne för vår tid.
Bellum et Artes är ett europeiskt forskningsprojekt med ett dussin institutioner från sju länder som samordnas av Leibniz-institutet för historia och kultur i Östeuropa och Dresdens statliga konstsamlingar. Utställningen i Bryssel har tagits fram tillsammans med teamet för Europeiska historiens hus och belyser de viktigaste resultaten av detta internationella samarbete.
Utställningen
Konflikterna under trettioårskriget hade en djupgående inverkan på Europa och förstörde kontinenten. Den bohemiska revolutionen 1618 utlöste ett långvarigt krig fram till 1648, som sammanförde olika strider – som underblåstes av maktkamp, religiösa spänningar och påståenden om överhöghet – med politiska landskap i regionerna.
Intervjuer med partner
Vi bad kuratorer, partner och bidragsgivare till Bellum et Artes vid Europeiska historiens hus att diskutera ett huvudföremål från utställningen.
Krigets aktörer och konstens roll
Europeiska styrande hus, som är kopplade till varandra genom invecklade familjeband och som utnyttjar politiska och religiösa allianser för att hävda arvsanspråk. Förutom att wielda vapen deltog dessa dynasties i konstnärlig diplomati och använde värdefulla konstverk som symboler för makt och diplomatiska gester. Trots att de befann sig i krig gjordes betydande investeringar i konst, vilket belyste betydelsen av riktade bildkampanjer för att stärka prestige och stöd till europeiska kungliga domstolar. Krigets aktörer var de ledande dynastiska styrande europeiska staterna, såsom Spanien, Frankrike, Danmark och Sverige, och representerade de mest kraftfulla husen i det heliga romerska riket.
Johannes Wundes the Younger (aktiv cirkel 1590 – cirkel 1630) (rapier), Clemens Einhorn (dagger)
Ornamentalsvapen i Elector John George I från Sachsen
rapier och dagger, tyska, före 1640. Rüstkammer, Staatliche Kunstsammlungen Dresden, Tyskland
Hur fungerar kriget?
I samband med krig har katrinplommon och stater överlåtit sin organisation till privata militära företag. Dessa var experter i militären och gjorde ett företag ur kriget, skrev in legosoldater och ledde kampanjen. Det var dock extremt kostsamt att utrusta och underhålla en armé, och därför var det oundvikligt med utpressande bidrag, även om det innebar en tung börda för befolkningen. Många trupper var odisciplinerade och plundrade byar och städer, missnöjda order och undantagstillstånd.
Krigsbröstkorgen, pansad och lämplig för användning på fältet med en sofistikerad låsanordning Rüstkammer
, Staatliche Kunstsammlungen Dresden, Tyskland. Foto: Thomas Seidel
Krigets fasor
Trettioårskriget ledde till oerhörda förluster av människoliv och ödeläggelse, vilket skapade en traumatisk period i Europas historia. Ungefär en tredjedel av befolkningen i det heliga romerska riket drabbades av våld, svält och sjukdom. Det civila lidandet förvärrades av våldsamma attacker, våldtäkter och lootingar från både motsatta och allierade trupper. Konstnärer, som hämtade sig från sina egna krigserfarenheter, skilde dessa grymheter i sina verk och stod avsiktligt i kontrast till fasern med estetisk dragningskraft, som har resonerat med samtida samlare.
Daniel Hubatka, f.d. soldat, dokumentation om krigsskador, 1655
Sächsisches Staatsarchiv – Hauptstaatsarchiv Dresden
Krig i medierna
Kriget, som uppfattas som ett europeiskt evenemang, gav upphov till en medieboom med omfattande spridning av tryckta nyheter, bland annat breddgångar och broschyrer. Båda sidor använde detta material för propaganda och gjorde medierna till ett sekundärt slagfält för skarp satir och spridning av ”falska nyheter”.
Simon van de Passe (?) The Great European War Ballet,
norra Nederländerna, 1632. Rijksmuseum, Amsterdam, Nederländerna
Konst och konstnärer under kriget
Under kriget blev kulturföremål särskilt hotade. De kungliga ledarna var medvetna om betydelsen av konstskatter. Lootingar ägde bland annat rum i Heidelberg (1622), Mantua (1630), Mainz (1631), München (1632), Stuttgart (1634/35) och slutligen Prag (1648). Arvtagarna tog över äganderätten till konstverk och böcker, lade till dem i sina egna samlingar eller skänkte dem i utbyte mot favoriter. Med tanke på dess bakgrund och händelsefulla historia kan plundring av konst från den perioden betraktas som en betydande del av Europas gemensamma kulturarv.
Domenico Fetti (1589–1623), David med chef för Goliath, 1614/1615
Staatliche Kunstsammlungen Dresden, Gemäldegalerie Alte Meister foto: Elke Estel, Hans-Peter Klut
Vägen till fred
Fredssträvandena efter konflikten 1618 bröt inledningsvis in fram till 1648 års fred i Westfalen. Juridiska experter har lagt grunden för modern internationell rätt och begränsat rätten att föra krig till suveräna stater. Diplomater, i egenskap av juridiska experter, spelade en viktig roll i utformningen av fredsförhandlingar. Westfalen omorganiserade det heliga romerska riket och gav Nederländerna och Schweiz suveränitet. Trots att freden i Europa fortfarande var svårhanterlig kvarstod de fredsskapande målen. Kongressen för genomförandet av Nürnberg 1649–1650 befäste den ursprungligen bräckliga freden genom att säkerställa en demobilisering av trupper, vilket resulterade i en firande festival som markerade krigets slut.
Ratificering av Osnabrücks fredsfördrag av Sveriges drottning Christina, Stockholm den 18 november 1648
Sächsisches Staatsarchiv – Hauptstaatsarchiv, Dresden, Tyskland
Europa efter 1648: krig och fred
Trots Westfalens fred 1648 uppnådde Europa inte varaktig fred. Krig, militarisering och kolonial expansion fortsatte, vilket ledde till förödande konflikter. Ansträngningarna för allmän fred genom initiativ som Haagkonventionerna och Nationernas förbund undergrävdes av de två världskrigen. Europeiska unionen har hindrat medlemsstaterna från att föra krig mot varandra sedan andra världskriget, men hotet om konflikter kvarstår i Europa, samtidigt som det fördöms som ett sätt att uppnå politiska mål.
Martin John Callanan (född 1982), Wars under min livstid, 2014, video, 14 ’.20 ”, konstnärens kurs
Partnerinstitutioner
