Följ med på en flerspråkig rundtur i den nya delen av vår permanenta utställning på 6:e våningen - "Europa nu Utforska de många utmaningar som Europa står inför idag - klimatförändringar, det koloniala arvet, brexit och covidpandemin, för att bara nämna några.
Den här videon skapades den 9 maj - på Europadagen - i samband med öppnandet av Europe Now på 6:e våningen i Europeiska historiens hus.
2012 tilldelades Europeiska unionen Nobels fredspris. Nobelkommittén erkände EU:s insatser för fred och försoning, demokrati, mänskliga rättigheter och social välfärd.
Men på senare år har Europeiska unionen gått igenom en rad kriser som har satt den under hårt tryck.
Ekonomiska och monetära problem, migrationskris, terrorism, brexit och andra dramatiska händelser i vår tid visar hur skör och konfliktfylld dagens verklighet är.
Medalj, Nobels fredspris, Oslo, Norge, 2012, Replik, © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar, ett hot mot själva framtiden för livet på vår jord. Den människoskapade globala uppvärmningen, orsakad av omfattande koldioxidutsläpp och industriföroreringar, förstör hela ekosystem och gör vårt sätt att leva ohållbart.
Greta Thunbergs rörelse Fridays for Future har spridit sig över hela världen med skolelever som kräver en radikal ekologisk omställning.
För dagens 15-åringar är klimatförändringarna ett högst påtagligt hot mot deras framtidsutsikter.
Protestkappa av ballonger från Storbritannien upphittad på den belgiska kusten, Bryssel, Belgien, 2019
© Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
För första gången i historien beslutade en medlemsstat att lämna EU.
Efter en folkomröstning som skapade stor splittring aktiverade Storbritannien artikel 50 i Lissabonfördraget och lämnade EU den 31 januari 2020 efter 47 års medlemskap.
Detta historiska ögonblick fick en symbolladdad illustration när den brittiska flaggan halades utanför Regionkommittén i Bryssel och fördes till Europeiska historiens hus och dess samling.
Union Jack nedtagen från Regionkommitténs Jacques Delors-byggnad, Bryssel, Belgien, 2019–2020
© Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Raketen Ariane har blivit en av symbolerna för det europeiska rymdsamarbetet. Under det kalla kriget började Europeiska ekonomiska gemenskapen bedriva egen forskning som svar på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.
Den första uppskjutningen av Ariane 1 gjordes i Franska Guyana den 24 december 1979 och öppnade möjligheter för Europa att utveckla sina egna kommersiella och vetenskapliga rymdprojekt. Mellan 1996 och 2023 användes Ariane 5 för att placera ut satelliter för kommunikation, jordobservation och vetenskaplig forskning, inklusive uppdrag kopplade till positionsbestämningssystemet Galileo. Efterträdaren, Ariane 6, gjorde sin debut den 9 juli 2024.
Modell av den legendariska raketen Ariane 5
Sköts upp 117 gånger mellan 1996 och 2023, modell konstruerad ca. 2016
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, Bryssel, Belgien.
Kosovokriget, som slutade 1999, var den sista väpnade konflikten i det våldsammaste århundradet i Europas historia. Förhoppningen att sådana ohyggligheter aldrig skulle ske igen har dock kommit på skam. En del tidigare Sovjetrepubliker har fallit offer för grannlandet Rysslands geopolitiska ambitioner. Regionala väpnade spänningar och ”frysta konflikter” är en del av dagens europeiska verklighet. Civila i Georgien och Ukraina har bevittnat militära aktioner och illdåd. Européer i dessa länder har traumatiserats för livet, många har dött eller förlorat sina hem.
Områden som inte längre befinner sig i stridslinjen är fortfarande farliga på grund av minor eller ammunition som ligger kvar utan att ha detonerat.
Varningsskylt om minor i en by, Luhanskregionen, östra Ukraina, 2017–2020
© Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Sedan februari 2022 försvarar den ukrainska armén landet mot en olaglig rysk invasion, med militärt stöd från Nato och EU. Kriget orsakar ofattbart lidande och förstörelse och lämnar tiotusentals soldater, men också civila, döda eller sårade.
Miljontals människor, främst kvinnor och barn, flydde från Ukraina och sökte skydd i länderna i Europeiska unionen. Den ryska aggressionen mot Ukraina skapade ett starkt band mellan EU:s medlemsstater och utlöste en våg av solidaritet över hela kontinenten. Civilsamhället och icke-statliga organisationer hjälpte flyktingarna att återhämta sig från krigets fasor.
T-shirt med texten "Jag är här för att hjälpa dig" som bärs av volontärer som välkomnar ukrainska flyktingar vid den rumänska gränsen, Dan Perjovschi (född 1961), föreningen Seneca (SNK), Bukarest, Rumänien, 2022
Coronapandemin har blottat mänsklighetens sårbarhet och satt den europeiska solidariteten på prov.
I början av pandemin agerade de europeiska länderna helt på egen hand genom att stänga gränser, begränsa rörelsefriheten och kringskära medborgarnas friheter. Kritiker befarar att inskränkningen av de grundläggande friheterna kan bli långvarig.
Men mitt i allt elände vällde en våg av solidaritet fram bland vanligt folk. Och under tiden gick medlemsländerna och EU-institutionerna samman och enades om ett unikt återhämtningspaket för att hjälpa de samhällen och ekonomier som drabbats hårdast av pandemin.
“Hand Mask” - Anna Vasof (född 1985), Wien, Österrike, mars 2020, Keramik och gummiband
© Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Den nya tekniken förändrar snabbt vårt sätt att leva, kommunicera och interagera med varandra. Världen blir alltmer sammankopplad. Det skapar många möjligheter, men även nya risker.
Data betraktas som den ”nya oljan”, och integriteten på nätet har därmed blivit en av vår tids stora utmaningar. Genom att samla in information om vårt beteende, våra tankar och våra önskningar kan företag påverka och manipulera våra liv och de val vi gör. Nya kommunikationsverktyg har nu banat väg för långtgående övervakning och snabb spridning av desinformation.
Utan att vi ens märker det kan de demokratiska processerna i hela samhällen urholkas och medborgarna förlora sin valfrihet.
Övervakningssäker ryggsäck som förhindrar att information från telefoner och chipkort kan spåras - Project KOVR, Nederländerna, 2020, Polyester med koppar och nickel, © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Terrorism utgör ett hot mot Europas säkerhet och demokratiska ordning och har i dag blivit ett globalt samhällsfenomen. Islamistiska eller högerextremistiska terrordåd runtom i Europa är våldsamma uttryck för idéer som står i skarp kontrast till mångfaldens och pluralismens värderingar.
Extremism hämtar ofta inspiration antingen i ideologier som vänder blicken mot det förflutna eller i religiös fundamentalism.
Ställda inför sådant hat och våld har människor varit snabba att svara med solidaritet och rop på ömsesidig acceptans och fred.
Pappskylt med solidaritetsbudskap efter terrorattackerna i Madrid, 2004, Museo del Ferrocarril de Madrid
På spåret till mitt Europa
Vad är det som för folken i Europa samman? Europas mångfald är till stor del resultatet av gränsöverskridande möten och kulturutbyten.
På spåret till mitt Europa, © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgie
Denna virvlande skulptur, som dominerar museets centrala trapphus, består av 27 historiska citat som speglar den ständiga nytolkningen av Europas historia.
Eastmans byggarbetsplats – Renovering av byggnaden som blev Europeiska historiens hus
© Europeiska unionen – Europeiska historiens hus 2016 / Benoit Bourgeois
Historiens virvlar
Se dem alla igen i elektronisk form och rösta på ditt favoritcitat.
Historiens virvlar © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Europeiska landskap
Sett från ovan avslöjar Europas landskap spår av historien ur ett nytt perspektiv. Det är mestadels ett kulturlandskap som vittnar om mänsklig aktivitet på gott och på ont. Historien har gett upphov till en anmärkningsvärd variationsrikedom som uppvisar både slående likheter och olikheter.
Europeiska landskap © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Blickar på Europa
Utforska europeiska städer förr och nu genom webbkameror och konstverk. Skapa din egen virtuella rundtur och visa upp den på väggarna med hjälp av någon av de tre apparaterna.
Blickar på Europa, © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
Mitt Europeiska historiens hus är ett unikt samarbetsprojekt där människor bidrar med sina personliga berättelser om Europa. Berättelserna är indelade i tidsperioder och varje historia går att hitta på kartan. Använd den interaktiva kartan och läs en historia. Du kan registrera dig för att lägga till och dela ditt eget minne av Europa.
Mitt Europeiska historiens hus © Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien
