Europa som global stormakt

Politiska förändringar

1800-talet – revolutionernas tidsålder! Folk över hela Europa lät sig inspireras av franska revolutionen från 1789. De utmanade de aristokratiska härskarklasserna och kämpade för medborgerliga och mänskliga rättigheter, demokrati och nationellt självbestämmande.

Nationalismen trädde fram som ett revolutionärt krav med löfte om större medborgardeltagande i demokratin. Men den var exkluderande, för den föreställde sig en värld av nationella territorier bebodda av etniskt lika människor. Några visionära européer hoppades emellertid på en enad kontinent, bortom nationella lojaliteter.

Virtuell rundtur

Europa är en global makt (1789–1914)Link is external

Revolutionärer över hela Europa utmanade de aristokratiska privilegierna och den traditionella ordningen. Revolutionerna 1848–1849 var särskilt viktiga milstolpar i kampen för lika villkor, självbestämmande och mänskliga rättigheter – mål med stor genklang även i vår tid.

“Resande av barrikader” ,Tyska förbundet, runt 1850, Byggleksak, Trä, papper
© European Union 2016/Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien

Erection of Barricades Construction wooden toy 1850

Franska revolutionen 1789 var en vändpunkt i Europas historia. Dåtidens politiska system underminerades när slagorden "frihet, jämlikhet och broderskap" svepte över kontinenten. De franska revolutionärernas stormning av fängelset Bastiljen i Paris den 14 juli 1789 har blivit en känd symbol för motståndet mot korrupta styren och aristokratiska privilegier.

“Siège de la Bastille” (Stormningen av Bastiljen) Paris, Frankrike, 1969, efter Jean-Bertrand Andrieu (1761–1822)
Förstorad medalj i gjutbrons, Monnaie de Paris, Paris, Frankrike

Enlarged medal in cast bronze depicting Storming of Bastille

Legender, myter och ett ärorikt förflutet blev viktiga element för de nationella rörelserna när den nationella identiteten skulle skapas – en identitet man föreställde sig som unik och åtskild från andras. Flaggor, nationalsånger och symboler var bara några av de grepp som de nationella rörelserna använde för att uppnå dessa mål och stärka den egna självbilden.

Schweiziska edsförbundets legendariska ed, Schweiz, 1800-talet, Keramiktallrik
Schweiziska nationalmuseet, Zürich, Schweiz

Ceramic plate depicting Legendary oath of the Swiss Confederacy Switzerland

Marknader och människor

Ånga, rök, fabriker och buller – allt detta signalerade början på den industriella revolutionen i Storbritannien. Tillverkningsindustrin spred sig sedan i olika grad över Europa och gjorde kontinenten till världscentrum för industrialisering, finans och handel.

Tekniska nymodigheter medförde industriella framsteg, där ångkraft drev på utvecklingen av den tunga industrin. Produktionsmetoderna förändrades helt, och stora fabriker med tusentals arbetare massproducerade industri- och konsumentvaror.

Arbetstagarna på 1800-talet var lönearbetare utan vare sig rättsligt eller socialt skydd. De arbetade och levde ofta under hemska förhållanden. Först i slutet av århundradet förbättrades deras situation genom att rösträtten infördes gradvis.

Annons för Maison du Peuple (Folkets hus), Bryssel, Belgien, 1899, Affisch, Reproduktion
Amsab-Instituut voor Sociale Geschiedenis, Gent, Belgien

Advert forMaison du Peuple Brussels poster

Industrialiseringen och införandet av mekaniserad tillverkning förändrade arbetsvillkoren helt och hållet för människor över hela Europa.

Nasmyths ånghammare, Storbritannien, ca 1850, Kopia
Science Museum, London, Storbritannien

Ordet bourgeoisie kommer ursprungligen från franskan och beskriver en ny social kategori av människor som växte fram ur de samhällsförändringar som den industriella revolutionen medförde. De var ekonomiskt oberoende, utbildade och fick politiska rättigheter och var drivkraften bakom de ekonomiska och politiska förändringarna.

"Portrait de Monsieur et Madame Georges Hobé" Belgien, 1800-talets andra hälft Gustave Vanaise (1854-1902) Musées royaux des Beaux-Arts / Royal Museums of Fine Arts, Bryssel, Belgien

Vetenskap och teknik

Fart, dynamik och framstegstro präglade Europa i slutet av 1800-talet. Järnvägen, elektriciteten, film- och fotokonsten och nya teorier inom vetenskap och medicin befäste Europas ledande roll under denna period av mognande teknisk utveckling. Det var en tid av optimism.

Början på järnvägsepoken visade hur långt framme Europa var som självklar global ledare på teknikens område. Industrialiseringen tilltog och långa resor blev en möjlighet för alla samhällsskikt.

Järnvägen förändrade det europeiska landskapet med tunnlar, viadukter och broar förbi hinder som tidigare varit oöverstigliga. Den då längsta tunneln i världen öppnades 1882 i och med färdigställandet av den 15 km långa Sankt Gotthardstunneln, som knöt samman norra och södra Europa. Med järnvägen kom kollektivtrafik och turism.

Norra Europa till Italien via Gotthardbanan, Lugano, Schweiz, 1898, Okänd konstnär
© European Union 2016/Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien

Northern Europe to Italy via Gotthard railway

Telegrafen möjliggjorde nära nog omedelbar kommunikation över stora avstånd. Ett brott begånget i en stad kunde snabbt rapporteras till en annan; samma sak gällde världsmarknadspriserna på råvaror. Undervattenskablar gjorde kommunikationen global.

Tidig telegraf som användes i Belgien, London, Storbritannien, runt 1844, Cooke & Wheatstone
© European Union 2016/Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien

Rivaliteten mellan nationerna och de internationella spänningarna mot slutet av 1800-talet blev uppenbara under världsutställningen 1900, där krigsvapen och kolonialbyar visades upp. Sådan rivalitet skulle dramatiskt komma att forma det nya seklet.

krigsvapen, världsutställningen, Paris, Frankrike, 1900, Utställningskatalog
© European Union 2016/Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien

Image from exhibition catalogue, men viewing new military weapons

Imperialism

1800-talet såg ett Europa som dominerade världen. Imperierna expanderade, kolonierna samlades på hög – allt drevs energiskt på av den industriella revolutionen. Kolonierna tillhandahöll råmaterial och lyxartiklar för att möta den växande efterfrågan från konsumenterna, och kunde i gengäld erbjuda enorma avsättningsmarknader för europeiska produkter. Övergrepp och orättvisor rättfärdigades som nödvändiga för att ”civilisera” barbariska folkslag. Slaveriets successiva avskaffande ersattes av nya former av intolerans och rasism.

1914 härskade europeiska länder över ungefär 30 % av jordens befolkning. Upptäcktsfärder och handel över haven hade man ägnat sig åt i århundraden, men tack vare den industriella revolutionens förtjänster kunde Europa nu stärka sitt grepp om andra kontinenter.

Deltagarna i Berlinkonferensen (1884–1885) fastställde grundprinciperna för uppdelningen av den afrikanska kontinenten mellan Europas makter, utan att afrikanerna själva fick komma till tals. I slutet av år 1900 fanns det bara tre självständiga stater kvar. De europeiska makterna skulle även komma att dela upp Asiens karta.

Europa och Japan styckar upp Kina, Le Petit Journal, Paris, Frankrike, 1899, Henri Meyer (1844–1899), Skämtteckning
Europeiska historiens hus, Bryssel, Belgien

Ny europeisk teknik förde med sig hjälpmedel som exempelvis maskingevär, som hade stor del i kolonialismens framryckning. Trots sitt numerära övertag hade den inhemska befolkningen inte mycket att sätta emot ett vapen som sköt 50 gånger snabbare än ett vanligt gevär.

Maximkulspruta, Hiram Maxim (uppfinnare), 1840–1916, Förenade kungariket Storbritannien och Irland, sent 1800-tal, Royal Armouries of the United Kingdom, Leeds, Storbritannien

Metal Rapid fire Maxim machine gun 19 century

Även inom Europas gränser ansågs vissa folkslag vara rasmässigt “mindre utvecklade” än andra. Enligt sådana rasistiska teorier handlade det vanligtvis om folk i Europas geografiska och sociala utkanter som ofta betraktades som förfäder till de mer högtstående raserna i 1800-talets Europa.

Avgjutning av en zulupojke, Berlin, Tyska riket, 1891, Castans Panoptikum, Gips
Ard-Mhúsaem na hÉireann, Dublin, Irland