Ansvarsfriskrivning
Sidan maskinöversätts av EU-kommissionens verktyg eTranslation för att hjälpa dig att förstå innehållet. Läs användarvillkoren
Ända sedan starten på covid-19-pandemin har vårdpersonalen stått i frontlinjen. På sjukhusen, liksom i vårdsektorn i stort, har många anställda betalat med sina liv, ofta på grund av otillräcklig skyddsutrustning.
Därför hyllas sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal som verkliga hjältar av media, myndigheter och människor. Klockan 8 varje natt blev videoklipp med applåderingar i ett fönster eller balkoni en virustrend på nätet i flera delar av Europa, och kommer säkerligen att vara ett av de viktigaste minnen från allmänhetens insatser mot coronaviruset.
Men de här tacksamhetsbetygelserna är mer än bara gester. De har varit ett led i en rad olika konkreta insatser – stjärnkockar och vanliga människor har ställt sig och lagat mat till sjukhuspersonal, spontana massleveranser av skyddskläder till sjukvården har ordnats av privatpersoner och företag. Stödet har också varit visuellt. Städer och byar i hela Europa har illustrerat sin tacksamhet gentemot vårdpersonalen med allt från upphängda banderoller på balkonger till barnteckningar fasttejpade på fönster.
Sjuksköterskor och läkare skildras bokstavligen talat som de nya superhjältarna i vår problemfyllda tid – som i väggmålningarna som prytt allmänna platser i Polen och Italien t.ex. och sedan filmats eller fotograferats av media. I Rumänien kom en kommunikationsbyrå till och med på idén att framställa dem som helgon och gudar med inspiration från olika religiösa ikonmålningar (och väckte en del religiösa ledares vrede på kuppen).
Hjältar eller helgon – sjukvårdspersonal kan också drabbas av folks rädsla och misstro. I flera europeiska länder har media rapporterat om hur vårdpersonal utsatts för diskriminering eller till och med stötts bort av grannar som varit rädda för att bli smittade. Lyckligtvis har sådana händelser ofta vägts upp av nya stöd- och solidaritetsyttringar.
Även om de mest framförde tack till alla människor som stöttade dem genom olika aktioner så gick vårdanställda över hela kontinenten också ut i massprotester mot bristen på skyddsutrustning, som gjorde dem extremt sårbara för viruset. Inspirerade av en fransk läkare som dragit igång en liknande aktion lät sig tyska läkare fotograferas och filmas nakna som en symbol för sin sårbarhet när de stod utan skydd mot coronaviruset.
I båda fallen tycks manifestationerna understryka det akuta behovet av större långsiktiga investeringar i den offentliga sektorn, där hälso- och sjukvården är en av stöttepelarna. Stark social trygghet och ett välfungerande hälso- och sjukvårdssystem var några av grundidéerna i efterkrigstidens Europa, även om utförandet skilde sig betydligt från land till land. Visst är det fint att stå och klappa kl. 8 varje kväll säger en del, men glöm inte att det gjorts drastiska nedskärningar i vården under de senaste årtiondena. Vem kommer att finnas kvar och stödja sjukvårdspersonalen när pandemin väl är över?
Bildkredit: ”Reconocimiento” (erkännande), som bygger på skissen ”Brief graphic recovery of terms of vanced use during the Sars-Cov-2 epidemi” av Carmela del Casar Ximénez, Spanien.
